Jag var väldigt osäker på vad jag ville bli, men tyckte att ingenjör verkade brett och att det verkade vara roligt studentliv på KTH. Jag pratade med en kompis som läste maskinteknik och han berättade om några kurser inom produktutveckling som han hade läst som verkade spännande, så jag sökte det och tänkte att jag provar i alla fall.
Jag såg i industriell ekonomi möjligheten att kombinera mitt intresse för naturvetenskapliga ämnen med intresset för affärsverksamhet och organisation, mer klassiskt samhällsvetenskapliga ämnen. Att få en bred utbildning med hög kvalitet kändes som rätt kombination för mig.
Jag har alltid spelat tv-spel och varit fascinerad av datorer. I gymnasiet på mitten av 90-talet tog jag de programmeringskurser som fanns, men jag visste inte vad en ingenjör gjorde. En kompis förklarade att dataingenjör skulle passa mig perfekt, mycket matte och mycket programmering. Det blev perfekt!
Jag tyckte studentlivet var väldigt pressat, det var jobbigt att läsa till civilingenjör. Men den jobbiga utbildningen gjorde också att man fick en stor gemenskap och många kul fester för att koppla av från de krävande studierna.
För mig var det viktigt att ha möjligheten att studera utomlands ett år. Jag jämförde de större universitetens hemsidor, då framförallt hur enkelt hittad informationen om utlandsstudier var, och Linköpings universitets hemsida var den som var enklast att navigera.
Att läsa till ingenjör verkade passa mina naturliga styrkor; jag gillade matte, att tänka logiskt och att plugga. Jag var dessutom van vid att utmana mig själv från idrotten.
Sedan jag gick på gymnasiet har jag alltid velat kombinera ekonomi och matte, som är två av mina starkare sidor. Jag valde mattelinjen på Commercial College of Iceland som är en fyraårig utbildning som förbereder studenter inför ingenjörsprogrammen på universiteten.
Jag är förtjust i matte så teknisk fysik verkade vara det som passade mig bäst. Sedan har jag alltid varit passionerat intresserad av hållbarhets- och energifrågor och därför ville jag ha en sådan inriktning på min utbildning.
När jag var liten ville jag bli veterinär och när jag blev äldre ville jag bli psykolog. Sedan läste jag det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och fastnade för industriell ekonomi när jag skulle söka vidare. Jag ville fortsätta med matematik – men att tillämpa den praktiskt – och jag var intresserad av företagande. Då kändes industriell ekonomi som en perfekt kombination.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.